Jennys
boktips 20211121
Hej på er!
Idag skulle jag vilja prata om skog.
Jag kastar mig in i debatten med viss bävan eftersom jag vet attt det finns många heta känslor och åsikter om ämnet. Åtminstone en kollega har delat inlägg på Facebook som har övertygat mig om att jag inte ska prata skog med henne i alla fall.
Jag vill också redan här flagga för att det finns en risk att jag svävar bort från ämnet och hamnar i andra snårskogar men jag ska göra mitt bästa för att hålla kursen.
Uppvuxen i en skogsbygd med släkten full av skogsarbetare så förstår jag fullständigt alla delade åsikter. Skogen har försörjt oss och alltid funnits där. Vi hugger ved, plockar svamp, bär och jagar älg. Jag har ägnat ett par ytterst plågsamma tonårssomrar åt att sätta plant, det var verkligen inte något för mig och jag tjänade inte så värst mycket pengar men skogen har alltid funnits i min värld som en viktig resurs.
När man vill komma bort från användning av miljöovänliga material så känns trä som ett bra alternativ. Och jag älskar att elda i spisen och utomhus på utflykter.
Jag har med stor behållning följt tv-serien ”Vetenskapens värld-Slaget om skogen”. Om ni inte har sett den kan jag varmt rekomendera den. Man kan fortfarande se den på svt-play. Serien tar upp olika aspekter av skogen och skogsbruk. Min kollega, som jag aldrig kommer att prata skog med eftersom jag vill vara sams med henne, tyckte att programmen var vinklade av ”naturnissar” som inte hade en aning om någonting. Själv tyckte jag tvärtom, att det var intressant eftersom de inte duckade för hur svårt det blir på alla möjliga områden om man bestämmer sig för att spara och låta skogen bli gammal men också vilken rävsax vi hamnar i om vi hugger ned den. Jag gillade att de både lät de som vill ha kvar skogen och de som vill hugga ner den komma till tals.
När jag tänker på alla aspekter av träd och skog så slår nästan mina hjärnceller knut på sig själva. Hur ska man tänka? Hur ska man göra?
Och inte blir det hela enklare efter att jag läst den otroligt intressanta boken ”Trädens hemliga liv” av den tyske skogvaktaren Peter Wohlleben. Boken kom 2016 men är kanske mer aktuell nu än när den kom. Peter Wohlleben blandar aktuell forskning med egna erfarenheter och visar på det faktum att träd och andra växter är precis lika mycket levande väsen som vi människor och djur.
Anledningen till att vi inte uppfattar det är att träden lever ett mycket långt och långsamt liv vilket får oss att missa mycket av det som händer med dem.
Det finns forskning som visar att träd ”känner” smärta, omsorg om varandra och varnar andra träd när det är faror i sikte. Träden minns saker som hänt dem och anpassar sig, på lång sikt, efter det.
Han skriver om problemet att det snart bara finns ung skog i Skandinavien och att de små plättar av träd som blir kvar efter avverkning blir svagare eftersom de tappar kontakten med varandra och inte kan hjälpas åt.
Ja, det finns mycket att lära sig om man är intresserad och det känns nästan omöjligt att inte bli det, dels för att ämnet i sig är så fascinerande, dels för att alla människor påverkas av vad som händer med världens skogar, vare sig man bor i stan eller på landet.
Jag kan inte gå förbi ett träd efter att ha läst utan att titta lite extra och förundras och imponeras över alla dess hemligheter.
Så läs!
Ha det så bra så ses vi!
Jenny