Renålandets historia  


2015-07-11

     

 

 

 

 

Första bosättningen vid Renåsjön, eller Opvattnet som den då kallades, var på 1670-talet då svedjefinnar bosatte sig på Rivallen knappt 1 km norr om nuvarande byn. De blev dock avhysta eftersom de fem bönderna i Öhn ända sedan den dansk/norska tiden hade arrenderat Renå avradsland. Den nuvarande byn, med sitt vackra läge på några backar öster om sjön, kom till 1779 då två nybyggen anlades av dragonerna, bröderna Lars Strandberg och Erik Näsström från Strand och deras hustrur Mereta och Valborg, som också de var systrar och dessutom ättlingar till finnarna på Rivallen.

Byns fäbodar anlades senare vid sjöns norra ände.

När byn skiftades 1862 fanns fem gårdar, men strax därpå bebyggdes också Mullnäset på sjöns västra sida. I samma veva började den 100-åriga flottningsepoken efter Renåns dalgång och hundratusentals stockar passerade Renåströmmen under denna tid. Småbruk kombinerat med skogsarbete vintertiden blev den epokens huvudsakliga näring vid sidan av jakt och fiske. Under den stora emigrationsvågen i slutet av 1800-talet utvandrade drygt hälften av byns invånare, men tack vare det tidiga 1900-talets hemmansklyvningar ökade byns befolkning igen till som mest ca 80 invånare. Åren 1931-36 byggdes landsvägen (801) och när den 1933 nått Renålandet fick byn både affär, postombud och linjetrafik. Hela denna sida av Vattudalen elektrifierades först 1947. Med början på 1960-talet började byn avfolkas. Under 1970-talet stängdes affären och postombudet, samtidigt som flera villor byggdes i byn. Numera är byns befolkning ca 30 personer.

I Renåsjön finns abborre, gädda, harr, lake, mört, sik och öring.

Strax norr om Renålandet kan man via skogsbilvägar uppefter Renåns dalgång nå östra delen av Hotagens naturreservat och Russvattnets fiskekortsområde, samt Finnvattnets ödeby. De nedre delarna av vattnen i dalgången ingår i Öhns fiskevårdsområde.

Kring Renåsjön har det gjorts många stenåldersfynd.

/Mats Göransson

Synebeskrivning 1778

Ur Allmänningsavvittringsrättens i Jämtlands läns protokoll 1778