JUNI 2025

   UTANFÖR MITT KÖKSFÖNSTER BLOMMAR DET

Ja, visst blommar det. Tusen maskrosor gör sitt bästa för att lysa upp tillvaron.

Eftersom jag har varit bortrest en vecka har gräset vuxit, och massor av glada solar lyste mot mig, när jag kom hem häromdagen. När jag fått ordning på min gräsklippare, gjorde jag vad jag kunde för att ta bort dem, men det blev väldigt fult, när jag klippte första gången. Gräset var för långt, men jag får ta en omgång till om några dagar. Tur att mina grannar inte bråkar med mig.

Ja, jag har varit ute och rest. Det kändes gruvsamt vid första tanken, men så småningom började jag känna förväntan inför resan till Stockholm. En hel vecka har jag varit borta och allt var sig likt här hemma, utom gräset och Åkes rabatt, när jag kom hem igen. Det var hur roligt som helst att vara i huvudstaden och träffa familjen i vardagslag. En dag var vi i Uppsala och tog emot en student, vilket var både jobbigt och roligt, för det blev långa promenader i den staden. För första gången på flera år fick jag vara med och sjunga för Jakob på födelsedagen, och på kvällen åt vi fondue på en intressant och rolig restaurang nära Odenplan.

En annan dag firade vi sonens svärmor som fyller 80 i juni. Kalas på kalas hela tiden, men oj, vad man får promenera mycket ute i storstadsvimlet! Alltid ska man passa någon tunnelbane- eller busstid, men det finns i alla fall kommunikationsmedel, och hinner man inte med går det en ny tur om tio minuter eller så. Och det finns taxi!

Jag har träffat massor av gamla bekanta också. Vissa hade jag inte träffat på nästan 20 år och hade glömt bort att jag över huvud taget kände dem. Många barn hade kommit till i de olika familjerna, och de ungdomar, som jag träffade då, hade börjat få gråa strån eller tunt hår på skulten, Åren går och det är livet, som en känd popsångerska har uttryckt sig i en låt. Ett par av de lätt grånade bjöd på bilskjuts genom det studentikosa Uppsala och det regntunga Stockholm, så jag orkade med alla festligheter. Annars hade jag väl kollapsat på någon tillgänglig parksoffa i lämpligt läge. Men alla ”ungdomar” är mycket vänliga och välmenande, när släktens ”åldermor” kommer på besök.

 Det kändes särskilt fint att bli ”lotsad” genom storstadens tunnelbanelabyrint av Eivor, som inte längre är en liten älva, som hjular runt i tillvaron och springer hela tiden. Mitt yngsta barnbarn har blivit längre än farmor och fått förtroendet att själv ta sig fram med de kommunikationer som står tillbuds. För dagen hade hon alltså fått i uppdrag av sin far att ta farmor till Odenplan, och det gjorde hon med den äran. En stoltare farmor på besök i storstaden har nog sällan skådats, och jag förstod att den ”vilda babyn”, som man fick ha ögonen på hela tiden, har blivit stor nu.

Efter alla roligheter i Mälardalen är jag alltså hemma igen, och det känns skönt, för nu vet jag ju att alla mår bra och har det tryggt i sina hem, och om en månad, när de gjort egna sommarsaker, kommer de hit till mig och sover ut någon vecka, innan jobb och skola sätter igång igen.

Men nu är det försommar och ett stilla sommarregn sprider sig över nejden. Så jag kan inte gå ut och klippa de obstinata maskrosorna, som rest sig ur sitt hopkrupna läge efter förra klippningen. Regnet är välkommet, om det inte bara fortsätter och fortsätter hela sommaren, för efter några dagars värmerekord behöver naturen en dusch för att komma i balans igen.

Snart ska vi fira midsommar och inför denna högtid behöver man göra en del förberedelser. Jag har haft nöjet att knåpa ihop frågorna till tipsrundan, vilket är roligt, tycker jag. Den gamla ”lärinnan” i mig, vill helst att frågorna ska vara från olika områden och helst lite allmänbildande men inte för lätta och att man inte ska behöva ta till utslagsfrågan. Dessutom har jag lovat baka en sorts kakor. Det blir nog kolakakor tidigt någon vardagsmorgon, då jag ändå inte kan sova.

Jag vet att Marlen och Mats redan har bakat mjukbröd till stutarna, som ska finnas i papperspåsarna, som man får när man fikar på midsommardagen. Hoppas bara att det blir uppehållsväder!

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

 Det blev en fin midsommardag, och som vanligt kom många både barn och vuxna som ville delta i det enkla arrangemang byföreningen ställde upp med. Årets renåmästare när det gäller tipsrundan heter Bo Göransson, så nu får han inneha äran och cupen ett år framåt. En liten gosse, Ebbe, vann barnklassen för året. Midsommarfikat var väl tilltaget och besökarna kunde njuta av såväl stutar, som kakor och bullar. I köket jobbade ”den yngre” delen av byföreningen medfart och kläm. Det var ett nöje att se.

Det sorlades inne i stugan och de som inte fick plats kunde sitta vid uteborden och titta på barnen, som vistades på lekplatsen. Kanske var det lite kyligt, men de flesta var varmt klädda. Vi har ju varit med förr vid midsommartid och vet att det ibland kan vara ”bättre” väder kring julen än vid midsommar.

På midsommardagens afton samlades entusiastiska fiskare till en metartävling vid Eivor`s camping. Vinnare här blev Lars Pålsson.

En som eventuellt läser dessa rader kan förledas att tro att renåborna är ett tävlande folk, men jag tror att det viktigaste är att ha något att samlas kring, och då blir det lätt en tipsrunda eller en fisketävling.

Nåväl, nu har alla besökare lämnat byn, och det är bara vi vanliga bybor kvar. Och det är grått, grått, grått. Vattendropparna hänger i luften och sjön krusas av försiktiga vågor. Vem vet, det kan bli någon timme sol frampå dagen, annars får man ägna sig åt inomhusaktiviteter en dag till.

Nu ser vi fram mot turistsäsongen och julivärmen, men det är redan livligare trafik genom byn. Synd bara att vägen hit är så dålig!

Om några veckor ska vi ha sommarcafé med loppis i bystugan, och då hoppas vi på både fint väder och fin väg. Men idag är det alltså en ruggig tisdag i den ovilliga sommarmånaden juni och man kan själv välja aktivitet. Ska man klä på sig lämpliga kläder och gå ut i den gröna försommaren, eller ska man krypa ihop i soffhörnan med senaste ”Vi läser” och en stor kopp varm dryck? Det är viktiga frågor, som en pensionär kan vara tvungen att ta ställning till. För egen del kommer jag nog att hinna med båda alternativen innan dagen är slut. Det gäller att hålla igång, så att man inte blir stillasittande någonstans i tillvaron.

Hejdå, och ha det så bra i sommargrönskan och duggregnet!

Barbro Lucia

Majbetraktelsen

Äldre betraktelser