20251024                                Månadens betraktelse

                     

OKTOBER 2025

UTANFÖR KÖKSFÖNSTRET

 

Vackra färger innan höstblåsten drar iväg med alla löv i träden. Sedan blir det grått, men jag får bättre utsikt över både sjö och grannar. Någon skulle behöva röja lite bland det sly, som växer upp hela tiden

Nåväl, vi har haft en helg med extremväder igen. Det vill säga på andra ställen har det varit väldigt besvärligt, men här har det visserligen regnat mycket och blåst en hel del, men det har inte på något sätt varit extremt.

Torsdagar har blivit kulturdagar. Vad sägs om att uträtta viktiga ärenden och köpa mat, äta lunch på restaurang lyssna på föredrag via länk från Jamtli samt gå på bio på kvällen? Det har vi gjort i två veckor nu, och jag tror det är därför mina nätter har blivit normalare, dvs jag somnar om och kan sova ända till halv sju vissa dagar.

Förra filmen vi såg heter Flow och innehöll väldigt mycket vatten. Den fick mig att tänka på Titanics undergång, Tsunamin 2004, Estoniakatastrofen på 1990-talet, men trots översvämning och elände slutade den i hoppets tecken. Man ska hjälpas åt och vara snäll mot varandra och inte bråka med mindre och svagare var väl vad jag kunde få ut av denna vackra film, som inte innehöll en enda människa, men väl katter, hundar lemurer och en del andra djur, som jag knappt vet namnet på. Det var en väldigt blöt men vacker historia och ljudet var perfekt för en som inte hör så bra. Till och med katten klampade, när den gick.

Vi har alltså underbara kulturtorsdagar nu några månader. Det kan nästan bli lite väl mycket ibland, men det klarar vi av i våra annars så kulturfattiga liv. Jag har just upptäckt att min nya dator klarar av svt play lätt som en plätt, om man nu skulle vilja ta igen något som man missat. Det gäller bara att hitta ett bekvämt sätt att ta del av utbudet.

Tiden går fort när man har roligt, sägs det, men inte tycker jag att jag har så roligt alltid, men tiden rusar vidare och snart är det höstlov i alla skolor. Då kommer min stockholmsfamilj hem för några dagar, och det ser jag naturligtvis fram emot. Jag har redan planerat  både mat och utflykter.

Om det milda vädret håller i sig, blir det att gå ut i svampskogen med familjen, för de gillar att plocka saker i naturen. Det är gott om trattkantareller i ”min Svampskog”, men jag tycker det är roligare att plocka svamp än att ta reda på resultatet av svampturen, när jag kommer hem. Så därför brukar jag ta ungefär hundra svampar åt gången , för då hinner jag dessutom torka eller förvälla dem. Det är gott att smörsteka svamparna och ha dem på varma mackor, men det får man inte göra för ofta, för då kommer man på kant med hälsoexperterna, och det vill man ju inte i min ålder. Det gäller att hålla sig frisk och som en del av detta får man undvika influensor av olika slag, så nu är man rustad inför vintern. Det vill säga jag är nyvaccinerad.

Nu blev det avbrott i skrivandet: plötsligt står lilla Svea här och bjuder på bullar, som hon har bakat tillsammans med farmor Marlen. När jag tacksamt tar ett par varma bullar med mycket fyllning i, skiner hon som solen och så hastar de vidare på fyrhjulingen. Jag förstår att de ska vidare med bullarna, för det fanns många i korgen.

Hösten är en avvecklingens tid. Man ska rusta för vintern, men en del år hinner man inte ens flytta sommarmöbeln, innan snön kommer. I år har jag hunnit både ställa in gräsklipparen i dess skjul och plocka in bord och stolar från uteplatsen. Jag har t o m krattat löv och forslat bort efter stormen, så nu blir det lite mindre att göra till våren. Snön och kylan tycks dröja, men vad gör väl det? Bara det blir vitt och vackert till jul. Men det är förskräckligt mörkt på kvällarna. Inte för att jag behöver göra så mycket ute efter att mörkret har lagt sig som en hinna över landskapet, men så svart som det är nu på kvällarna var det väl inte förr! Och man måste tända lampor inomhus väldigt tidigt, ja vissa dagar blir det aldrig så ljust att man kan släcka mer än några timmar. Men jag gillar hösten ändå! Så skönt att veta hur sommaren blev till exempel. Nu kan man ta på sig långkalsongerna, regnkappan och gå ut i ovädret, för nu är det alldeles rätt. Inget att hoppas på längre mer än snö och is, för det vill man ju ha i lagom mängder.

Hoppas bara att det slutar regna fram på dagen, för jag måste bära in ved och så ska soptunnorna ner till vägen, båda två den här gången. Bäst att passa på innan snön kommer.

Ha de så bra i halloweentider, så hörs vi senare i höst!

Barbro Lucia

 

 

 

   

 

        

         

 

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Septemberbetraktelsen

Äldre betraktelser