 |
En sida för er som vill diskutera eller fråga om saker som rör jamska språket och jamskt språkbruk! |
Mejla era bidrag till: renaalandet@gmail.com, eller lägg dem i gästboken!! |
|
| Kommentar tomtänk: | Rent intiutivt känner jag att betydelsen är något åt huvudlöst eller tanklösthållet. i så fall är det tveklöst ett nyord! | |
| kieli keskustelu sivu! | ||
| Kommentar fejen: | I min barndom var man alltid fejen när man var glad och på gott humör. Man kunde också vara fejen i en annan person, t.ex. en trevlig flicka! | |
 |
||
| Elin skriver: |
Kul med en språksida! Apropå jämtska ord för nya
företeelser: Den jämtländska reggae-artisten P-Danjelsa har en låt
om "gäralöusboka"
- Facebook. Rätt så bra ord, tycker jag.
|
|
|
|
||
|
Minnen från Far han stod
vid köksbordet en morgon:" man nå ha sjön jama".
|
||
| Ellen säger: | ||
|
Sara igen=snösörja som
täppt till något. Uttryck från Per Engström: "De e int fale
för att bleckhona sara igen när da skriv ut räkningan e`"!
Elkraften var borta mkt. under vintern och han tyckte att
räkningarna var oskäligt höga. Du har säkert hört det förut.
|
||
| хэл хэлэлцүүлгийн хуудас! | ||
| Mullnäsgubben | En variant på återväxten efter slåttern som användes i vår familj var "nyvälle". | |
| kieli keskustelu sivu! | ||
| Mats kom på ett ord |
Hej!
Ett ord som dök upp på 11-kaffet här idag:Men kanske hade det också ungefär samma betydelse som rölven, bjafset eller bjöjs d.v.s. lite slamsig och burdus. |
|
|
|
||
| Mullnäsgubben |
Jag vill minnas att min far pratade om några personer
som kallades för "Jöyvan", men om de kallades så för att de var särskilt
åtråvärda vet jag inte. Kanske du Mats vet något om detta? Däremot har jag hört att flickor, (eller kvinnor, tror inte ålder har någon betydelse), kan vara "gängs". Jag är inte säker på om detta även betyder att de är åtråvärda?
|
|
|
|
||
| Mats appropå "grannver" | Det var ju en intressant annan betydelse på norska. Här har det väl mest använts om mat: "Han e no bra grannver söm int et heimgjorrd e pööls" eller om umgänge: "Hu va no bra grannver när int n Påll skull döuga ti fjås". | |
|
|
||
| Åke i Söderhamn |
Hej. För en tid sedan frågade jag om ett uttryck från förr att det var ”snötrygen” på vårvintern. Jag var osäker om jag minns rätt så jag har frågat lite här och där. Jag har fått ett napp. Och detta har kommit från en som aldrig varit i skogen och arbetat, som vi alla i min generation varit. Putte kom med ett mycket troligt uttryck. Han menade att man sa ”grantrygen” hemma hos honom. Rune var ju brosslare så han var nog kunnig i ”ämnet”. Heder åt Putte, som minns trots att han inte jobbat i skogen.
Hälsningar
|
|
|
|
||
| Mullnäsgubben | Grannver har vad jag kan se betydelsen otrygg, blyg på norska. (Röros). | |
|
|
||
| Åke i Söderhamn |
Vad sa ni om när det blev barmark runt roten på träden på våren? Jag har för mig att man sa snötrygen, men jag är inte riktigt säker. Det var ju en fin tid då man slapp skotta ned till roten och för det mesta var det långbark. (I motsatt till sprättbarken). Här har du alltså två gamla ord.
Hälsn
|
|
|
|
||
| Åke i Söderhamn: |
Jag kom att tänka på ett uttryck från min uppväxt. Det var inte så att det användes till vardags utan mera när man skulle ”vri telle på jämska” Je kute på steinfjöre se je vorte blaut öm fattran. Klan du tyda ovanstående? Det är som vanligt svårt att stava jämska. Finvere heile tia hen. Skickar med en bild från vårt promenadstråk.
Jönssons på Åsberget.
Bilden finns här!
Den som har svar på Åkes fråga kan väl skicka ett mail, eller svara direkt i vår fina gästbok!
|
|
|
|
||
| Mullnäsgubben: | Våra danska vänner kallar sitt uthus för "maskinhus", här på Mullnäset har redskapsdelen av fjöset alltid kallats för "maschin". Kan det finnas något samband där tro? | |
|
|
||
| Peter Lukas har lärt sig ett ordspråk: | Myttje vill ha meir, fan vill ha fleir, å Helvete vål alldig fullht! | |
|
|
||
| Mullnäsgubben: | Jag blir lite osäker på ordet duven. Han va int duven han! Eller var han duven? Rädd eller orädd? | |
|
|
||
| Åke i Söderhamn skickade en fråga: |
Hej! Något jag minns och som diskuterades hemma mellan mor och far var hur skogen skulle uttalas. På mammas sida sa man skojen, men på pappas sida sa man skogen. Är det flera som har samma erfarenhet inom samma familj?
|
|
|
||
| Mullnäsgubben: | Hemma hos oss var det nog skogen som gällde, men jag vill minnas "att på byn", sade man skojen. Särskilt hos Strömbergs och Forsbergs. En person som omtalades i min barndom hette "a Erik i skojja". | |
|
||
| Mats skickade en synpunkt: |
Jag ser att du skrivit att sjöfräken är skefte. Jag ställer mig tveksam till det. Jag tror att det är gröun. Skefte använde man bl.a. för att rengöra kärl med för det var vasst och hållbart. Tror inte fräken fyller dessa krav. Skefte finns ju vid Skeftesremsströmen ovanför Flymyra. Tror att det är en vassare storväxt sort. |
|
|
||
| Mullnäsgubben: | Du har ju förstås alldeles rätt Mats! Skefte är
den hårda vassa kiselrika fräkenväxt som på svenska kallas skavfräken,
på latin equisetum hyemale. Sjöfräken, lat. equisetum fluviatile, är den
som på jamska kallas gröun.
|
|
|
||
| Åke Söderhamn har en reflektion: |
Ordet skefte för mig bakåt i tiden och tänker då på att man sa ”skefte öxa”. Dvs man bytte skaft på yxan. Det är länge sedan så jag kan minnas fel.
N Åke
|
|
|
||
| Mullnäsgubben: | Jag har tittat i Hans-Göran Gerhardssons ordlista, och kan konstatera att man kan stava orden på lite olika vis, men det är tror jag är av underordnad betydelse, sammanhanget leder rätt. Och ja, i vintras blev jag tvungen att "skeft öm brusopen", då skaftet hade gått av. | |
|
||
| Mullnäsgubben: | Jag har funderat om det skulle kunna finnas jamska ord för moderna företeelser som internet, dator, facebook, tv, telefon, loppmarknad o.s.v. Har någon några förslag? | |
|
||