APRIL 2020

                                    PÅSKSPECIAL

ALLA här i byn är, så vitt jag vet. ”friska”. Mina stockholmare har bara vanliga småkrämpor. Samma gäller mig själv, så varför klaga? Det kunde ha varit värre. Mycket värre. Vi får gå ut och röra oss fritt i naturen bara vi inte trängs eller kramas. Men…

”J…a sk…t! Dom får inte komma hit, och vi får inte åka dit Corona har fu..at upp vårt liv ”, eller hur det nu var den där 7-årige punkaren sjöng i sin rocklåt, som han skrivit och framförde själv. Nu är jag ju inte kunnig på något instrument, men nog skulle jag vilja slå hårt på något ibland. Vi har ju vanligtvis så kul under påsk; choklad med punsch brukar värma oss vid Hammarn på långfredag, medan vissa försöker pimpla, andra sitter på en spark och läser en feel goodbok, och de minsta, som inte är så små längre, bygger något slags värn av snö eller småbråkar lekfullt.

Påskaftonen brukar domineras av en hejdundrande påskbuffé anordnad av de yngre generationerna, men innan vi får avnjuta de spännande rätter, som består av både vegetarisk och vegansk mat plus äggrätter och kanske lammstek, måste ju alla vara ute och njuta av vårvädret, kanske på ”Kaskholmen” eller Rivallen.

Så var det förra året, då vi samlats på Rivallen i det nybyggda vindskyddet. Efter att ha ätit lunch bestående av grillad och sotad korv, mackor, kaffe och choklad i solskenet, började vi fundera på att ta oss hem för att byta om och ta på påskstassen. Vi skulle samlas i ”barnhuset” på Mullnäset, för där får vi plats allihop. Just då, när det sista mackjärnet var packat, hördes ett brak och ett illtjut. Alla stannade mitt i rörelsen och ont anande tog sig några vuxna bakom utedasset in en bit i skogen, och vad hittade man där? Jo, där låg Nisse, med benet i kläm under en granruska.

Det verkade inte så farligt vid första anblicken, men Nisse och hans pappa fick tillbringa hela kvällen och halva natten på akuten, och Nisse fick sitt ben inpackat i gips, innan de kunde åka hem. Det blev många veckor, men någon gång på sommaren befriades han till slut från gipset. Hur gick det då med oss andra? Jodå, när den första uppståndelsen lagt sig och vi lugnat ner oss lite och  förstått att det inte var någon fara för pojkens liv, fick vi äta påskmat i alla fall.

 Påskdagen har i årtionden varit reserverad för pimpeltävling på Renåsjön. Det började som en inbjudan till social samvaro för att byborna skulle träffas och ha trevligt utomhus. Om jag inte minns fel var det ”landskamp” mellan bonäs- och renåbor. Tävlingen finansierades under många år av lotterier och alla bybor fick någon gång uppdraget att anordna tävlingen. Ibland kunde det hända att det inte gick ihop riktigr, t ex kommer jag ihåg att pappa och Linnéa Wassvall gick back med 13.50, när de var tävlingsarrangörer på 60-talet. Den som blev Renåmästare fick förutom äran en träfisk i ett fint band om halsen. Så är det även idag, fast numera är det inte morbror Ivar, som tillverkat den, men mallen till fisken är densamma.

Det är väldigt fint att vinna tävlingen, men det är nästan lika ärofullt att få uppdraget att anordna den. Det är ett bevis på att man ”hör till”. Men i år blir det alltså ingen tävling, så vi får väl försöka roa oss på egen hand var för sig.

På annandagen brukar byn, som har varit full av liv och hemvändare några dagar, tömmas på folk. Eivor, som fyller år på annandag påsk i år, har fått fira sin födelsedag här flera gånger, men sin åttaårsdag får hon fira hemma i Enskededalen. Jag tror nog hon kommer att få både den sedvanliga dockvagnen full med presenter och sång bl a per telefon, så det blir nog bra.

En påskhelg går så fort, och vips är den över.Det blir nog någon råd i år också.

Våren gör sina tafatta försök utanför fönstret,

men det dröjer nog ett tag innan jag tar mig till Lilla stugan. Lekstugan och utedasset. Drivorna ligger meterdjupa. Men å andra sidan, jag har inga ärenden till någondera byggnad.

Det kom ett brev på posten i dag. Det innehöll påskhälsningar från mina små älvor. Livet blev genast roligare, fastän det är Dymmelonsdag. Och sen ringde man från blomsteraffären och sa att jag ska få blommor i morron. Undrar från vem.

Barbro Jönsson Åslund

Marsbetraktelsen

Äldre betraktelser