Jennys
boktips 20230829
Hejsan.
Trots att det fortfarande är varmt ute så känns det i hela kroppen att sommaren är slut. Det är något med augustiluften som talar om att det är dags att stoppa bort sommarklänningarna. Jag blir galen på fukten som tränger sig in överallt. Nu behöver jag höstkyla!
Sommaren var perfekt tyckte jag annars. Många har beklagat sig över att det varit regnigt men jag gillar variation. Vi har badat, solat och varit ute så fort solen visat sig och sedan när det varit regnigt har vi pysslat med annat inomhus.
Jag har kämpat och kämpat med vävstolen. Både pappa och Torkel har också lagt ett antal semestertimmar på att hjälpa mig på olika sätt. Vad skulle jag göra utan dem?!
Sista kvällen innan vi skulle åka tillbaka till Uppsala så var jag så, så nära att kunna börja väva. Men så var det ändå något med tramporna och solvningen som inte stämde. Jag blev arg, gav upp och tänkte att det får bli nya tag i höst när jag kommer tillbaka.
Morgonen efter hade pappa hittat en sida på nätet som på ett mycket pedagogiskt sätt förklarade hur det skulle se ut. Plötsligt visste vi vad som var fel men det var försent att fixa till det och nu hoppas jag att lösningen känns lika solklar när jag kommer dit nästa gång.
Vi har också rännt runt på fler sommarcaféer i år än vanligt. Det var trevligt och jag har träffat mycket folk, både där och på andra ställen vilket ju alltid är kul.
Det har blivit en hel del böcker lästa.
En bok som jag fick tag i på biblioteket var ”Fågeln i mig flyger vart den vill” av Sara Lundberg.
Den handlar om konstnären Berta Hansson som föddes i Hammerdal 1910 på en gård. Mamman var sjuk i turberkulos under större delen av Bertas barndom och det påverkade förstås familjen mycket. Efter att mamman och en syster dött så flyttade hon till Sigtuna som 17-åring och började studera på Sigtuna folkhögskola.
Berta blev lärare men upptäcktes så småningom och började jobba som konstnär. Boken är en rikt illustrerad barnbok som berättar om hennes barndom, hur svårt det var att få teckna och hur hennes omgivning inte förstod hennes behov.
För pappan var det självklart att Berta och hennes syskon skulle hjälpa till på gården, inte hålla på och tramsa med att teckna…
En mycket läsvärd bok som blir ännu mer intressant med tanke på att det är en konstnär med lokalt ursprung.
Ha det så bra tills vi ses nästa gång!
Jenny